Reflektioner

Jag vill inledningsvis varna kansliga lasare, det har kan bli ett langt och aningen langrandigt inlagg! Trots allt, detta ar mina tankar sa har langt.

Resan ner gick allt igenom bra, Fredrik P var chef over dvd:n och skotte detta pa ett utmarkt satt. Nar den morka natten var slut kvicknade alla slutligen till och plotsligt var vi framme i Paris. Vart forsta gemensamma besok var pa Louvren, detta museum var lika statligt och maktigt som jag hade tankt mig. Vi gick en guidad tur med rubriken klassiker, den var mycket bra forutom det tio minuter langa stoppet vid de (beromda!?) franska kronjuvelerna. Hur kan de franska kronjuvelerna raknas som klassiker pa ett museum fyllt med varldhistoriens kulturella yttringar? Obegripligt! En tanke som slog mig nar vi nar vi sag Venus fran Milo (Afrodite) var att skonhet gor sig bast i tankarnas och ideernas underbara varld, skonhet bor med andra ord inte avbildas!

Resten av formiddagen och eftermiddagen tillbringade Elisabeth och undertecknad vandrande ett halvt Paris maraton varvat med kaffe och trevliga restaurangbesok.

Pa sondagen var i i de nordvastra delarna av Frankrike, bland annat besokandes ett kloster. Jag kande det inte fran borjan men plotsligt kom jag pa vad det var jag kande. Jag genomgick en mental forandring och blev William av Baskerville, sokandes efter hemliga uppgangar till klostrets bibliotek. For er som inte kanner William sa ar han huvudpersonen i Umberto Ecos fantastiska roman Rosens Namn. Dock blev inte mitt sokande lika lyckosamt som Williams.

Tisdagens utflykt var mycket trevlig. Dessutom blev resultatet att Birgitta och jag numera ar overtygade om vart den Heliga Graalen ar gomd. Slang dig i vaggen Dan Brown!

Pa aterseende!

Thomas